En lunga nära stan

Strax utanför Malmö ligger den lilla byn Arrie. Mittemot kyrkan går en väg till höger, om man kommer söderifrån, och tar man den kan man på vänster sida snart skymta en liten sjö, Arriesjön.

Här trivs både folk och fä. Mattar och hussar och deras älsklingar vandrar runt på stigarna. Hästar med ryttare drar fram på ridvägarna. I sjön plaskar det av både fisk och fågel. En och annan rullstol tar sig fram på de stigar som anpassats för att låta alla komma ut i naturen. Också finns det branta stigar för den som vill ha en utmaning.

När vi var där fanns det en hel del som mountainbikade längs stigarna,  men om det är tillåtet vet jag inte. Cyklarna sliter hårt på stigarna.
Området bjuder på allehanda bekvämligheter. Här finns grillplatser, bänkar strategiskt placerade längs stigarna, toaletter, parkeringsplatser och plattformar om man vill studera sjöns fågelliv..Det är ett fasligt snattrande från sjön där det finns sothöns, skrattmåsar, änder. och gäss.

Sjön är också en populär fiskesjö. Här finns både abborre och gädda, sarv och mört.
Det finns ingen badplats vid sjön, men en och annan tycker att vattnet ser frestande ut och hoppar i. Kanske får vederbörande bittert ångra sig, för en skylt vid parkeringen upplyser om att utslagen, som förmodligen dyker upp efter badet, beror på vattenloppor. Inte så kul, bäst att hålla sig på land.
Det är en vacker liten sjö. Vi var där en varm sommarkväll, men trots satt området inte är stort, fanns det gott pm plats för alla. Familjer samlades kring grillplatserna, motionärerna stånkade på och vi som bara ville njuta satt och glodde på vattnet. Eller på växtligheten för det är lummigt och inbjudande runt sjön och gott om fägring att vila ögonen på.

Hagtornsbuskarna lyste röda i augustisolen.

Cikorian blommade.

Gullris, vackert men aggressivt

Det här är ett ungt strövområdes som invigdes så sent som 2013. Egentligen är det ett gammalt kalkbrott, som blev ett grustag, som blev ett strövområde. Många Malmöhus lär vara byggda med sten från det här kalkrika området. Det är så kalkrikt att det till och med växer blåhallon här. Tyvärr såg jag inga, eller så trodde jag det var björnbär!
1998 stängdes fabriken och med hjälp av EU-pengar invigdes området i sitt nya skick 2013. Den stora fabriksbyggnaden står kvar och tankar har funnits och finns kanske fortfarande på att öppna café och gårdsbutik där.
Här kan du läsa mer om Arriesjön.